Om rasen/About the breed Prazsky Krysarik/Tsjekkisk Rottehund

Lenker/Links
http://www.nkk.no/nkk/public/openIndex?ARTICLE_ID=403http://www.dogbreedinfo.com/prazhttp://prazsky-krysarik.cz/indexe.phpskykrysavik.htm8



Rasen er ikke godkjent av FCI

Land der rasen kan stilles offisielt og få Cert/CAC:

Countries where thePrague Rattercan beofficiallyandgetcert/CAC
* :
 
Sweden * Norway * Denmark * Finland * Czech rep. * Slovakia * Russia * Poland * Germany * Litauen, * Gruzia, * Kazachstan, * Estonia * Switzerland * Bulgaria

Rasen ble godkjent i NKK;
Rasen ble godkjent i NKK juli, rasestandarden klar fra oktober 2008.


Rasen kom inn under Miniatyrhundklubben april 2010

Rasen ble godkjent i SKK;
1.1.2007 inn i annexregistret
1.1.2008 rasen kan stilles på ofiselle utstillinger.

Rasen ble godkjent i CMKU;
Rasen ble godkjent i CMKU (Tsjekkia) 1980.

Rasen er også godkjent i Finnland og Tyskland.

GRUPPE
: 9
FCIs RASENR.: 000

RASEBESKRIVELSE:
Prazský Krysarík/Tsjekkisk rottehund

Opprinnelsesland/hjemland:Tsjekkia.

Helhetsinntrykk: Liten og glatthåret med nesten kvadratisk, kompakt kroppsbygning. Til tross for størrelsen meget bevegelig ogutholdende. Tydelig kjønnspreg.

Viktigeproporsjoner:Mankehøyde : kroppslengde = 1:1,05 – tisper noe lengre.
Brystdybden 45-50% av mankehøyden.
Skallebredde : skallelengde = 1:1 – 1:1,03.
Neseryggens lengde 1/3-1/2 av hodelengden.
Disse mål og proporsjoner er optimale verdier, helhetsinntrykketer alltid viktig.

Adferd/temperament:Avbalansert, kjærlig og meget nysgjerrig. Under bevegelsemeget rask og utholdende. Vennlig og hengiven overforfamilien, mistroisk og reservert overfor fremmede. '

Hode:
Pæreformet.
Skalle: Rund og glatt uten rynker, med tydelig pannefure ogfremtredende nakkeknøl.
Stopp: Markert.
Nesebrusk: Pigmentert. Farge og pigment skal harmonere medpelsfargen.
Lepper: Tettliggende og stramme, stram leppefold. Helt pigmentertleppekant som skal harmonere med pelsfargen.Kjever/tenner: Symmetrisk utviklet. Komplett tannsett ønskelig. Saksebitt.
Øyne: Så mørke som mulig, men harmonerer med pelsfargen.Middels store, runde, lett fremtredende og sitter ganske langtfra hverandre. Stramme pigmenterte øyelokkskanter.Ører: Plassert høyt og relativt bredt på skallens bakre del.Trekantete, stramme, naturlig stående eller lett hengende,noe som tolereres, men ikke er ønskelig. De skal ikke hengeloddrett, men i svak vinkel utover.
Hals: Tørr, helt uten løs halshud. Edel bøyd og tilstrekkelig lang og i harmoni med kropp og hode.
Forlemmer:
Helhetsinntrykk: Rette og parallelle sett forfra, ikke for bredstilte.
Skulder: Muskuløs og tilliggende. Skulderbladet skal danne en ikkealtfor åpen vinkel mot overarmen.
Albue: Godt tilliggende, verken ut- eller innoverdreide.Underarm: Rett og passe kraftig.
Mellomhånd: Sett forfra rette og som en harmonisk fortsettelse avunderarmen. Sett fra siden lett skråstilte og faste.
Poter: Ovale, korte, hvelvede, sluttede. Mørke klør.
Kropp:
Overlinje: Stram og rett.
Manke: Svakt markert.
Rygg: Kort, rett og stram.
Lend: Kort, stram og går jevnt over i krysset.
Kryss: Lett fallende og tilstrekkelig langt.
Bryst: Oval brystkasse og ikke alt for bred. Tilsvarer 45-50% avmankehøyden.
Underlinje/buk: Lett opptrukket. Tydelig overgang til de opptrukne flankene.
Hale: Ansatt i høyde med ryggen, rekker ikke lenger enn til hasene. Kraftig ved haleroten og avsmalnende mot spissen. Bæresvannrett eller lett oppoverbøyd fra midten. Under bevegelsebæres høyere og kan til og med danne en halvsirkel overryggen.
Baklemmer:
Helhetsinntrykk: Muskuløse. Sett bakfra rette og parallelle, ikke for bredstilte.
Knær: Velvinklete.
Haser: Velvinklete.
Poter: Som forpotene, men noe lengre.
Bevegelser: Kraftfulle frem og bak, parallelle, elastiske, lette og raske. Potene skal ikke slepe i bakken. Bakbena skal sette direkte isporet til forbena.
Hud: Tilstrekkelig sterk, stram og elastisk, godt tilliggende.
Pigmentet skal harmonere med pelsfargen.
Pels:
Hårlag: Kort, glinsende, tettliggede uten hårløse flekker. På hodet erpelsen vanligvis tynnere og kortere enn på kroppen.Farge: Sort med tantegninger ønskelig. Tegningene røde, mettet ifargen, helst mørkerøde og skarpt avgrenset. Tegninger skalfinnes over øynene, på kinnene, halsens underside,håndroten, potene, innsiden av bakbena og under haleroten.På brystet skal det formes to like, klart avgrensete trekanter.Øvrige fargevarianter har annen farge på kroppen,nesebrusken, huden og pigmentet i øyenene og tegningene.Uansett foretrekkes en kraftig pigmentering uansett farge.
Størrelse og vekt:
Mankehøyde: Ideal: 20 – 23 cm
Vekt: Ideal: ca 2,6 kg (men finnes i 1,5 til litt over 3 kg) 

Feil:
Ethvert avvik fra foregående punkter skal betraktes som feil. Hvor alvorlig feilen er, skal graderes etter hvor stort avviket eri relasjon til rasebeskrivelsen.
- Smal eller lite hvelvet skalle
- Uregelmessig tannstilling, tangbitt.
- Lett hvelvet rygg og lend, ikke stram overlinje.
- Lett ut- eller innoverdreide poter.
- Utbredte tantegninger på hodet og buk; gulprikkete bryst,sammenvokste brysttegninger.
- Overleppens pigmentering ikke i harmoni med pelsfargen.
- Større hvit brystflekk (over 1 cm), noen hvite hår på tærne- Halen stadig opprullet, liggende mot ryggen eller til denene siden, lavt båret.

Diskvalifiserende
feil:Hunder som viser tegn på aggressivitet og/eller har fysiskedefekter som påvirker hundens sunnhet skal diskvalifiseres.
- Fontanell.
- Epleformet hode, dvs snutepartiet ikke 1/3 av hodelengden.
- Over- eller underbitt.
- Ører liggende tett inntil hodet.
- Kraftig hvelvet rygg og lend.
- Hårløse flekker på kroppen.
- Mangel av mer enn fire tenner (bortsett fra P1 og M3),mangel av to eller flere fortenner.
- Manglende tantegninger på hodet hos tantegnedeindivider.- Store hvite tegninger på brystet og hvite tegninger påekstremitetene.

OBS

Hannhunder skal ha to normalt utviklede testikler på normal plass.Rasebeskrivelsen er oversatt fra gjeldende FCI-standard.
Norsk Kennel Klub, 20. oktober 2008

Farger

Black and Tan:
Black and Tan er "grunnfargen" i rasen og var den eneste fargen som ble registrert tidligere. Fargen fantes bare som homozygot (en dominant variant som bare bærer på genet av denne fargen og ingen annen farge). Den finnes også idag som heterozygot (fortsatt en dominant farge men bærer på andre fargegener som f.eks. Yellow, Brown and Tan osv.).
Om 2. stk homozygote, black and tan individer parres så fødes bare black and tan valper. Parer man en homozygot black and tan med annen farge kan eventuelt en annen farge fødes, men det tilhører sjeldenheten.
Å avle homozygot black and tan er ganske vanskelig da det fargegenene er så utblandet.

Brown and Tan:
Brown and Tan er idag, en relativt uvanlig farge fortsatt. Den er resesiv som innebærer at begge foreldrene må være bærer av genet for at det skal kunne fødes en valp av denne fargen. Man kan parre en gul hund (ikke rød) med B/T da denne fargen er resesiv og resultatet kan bli et avkom av fargen Brown and Tan.
Rød:
Rød er en dominant farge og dominerar over de fleste andre farger, UTENOM Black and Tan. Det fødes fler och fler individer av denne fargen, men den er fortsatt uvanlig. Det er helt okey å parre 2st røde individer da dette kan gi ett resultat i otroligt velfargade og mørke individer.

Gul:
Gul er en lysere variant av Red og er ikke dominant. Gulfargen er et resesiv gen og det kan bare fødes gule valper om begge foreldrene er bærer av genet. Man skal ikke parre 2st Yellow individer da dette kan medføre helseproblem.

Blue and Tan:
Blue and Tan er en enormt uvanlig farge. Det menes å påstår at det finns et helseproblem i fargen, men det er ingen statestikk på dette. Fargen er resesiv och begge foreldrene må være bærer av genet for at det skal kunne fødes et Blue and Tan farget individ. Man skal ikke parre 2st Blue and Tan individer da man i såfall frykter et ev. helseproblem. Fargen har gitt problem i andre raser.

Ny farge lilla.

Merle:
Denne fargen er ennå mer uvanlig, en type flekkete farge 1 kjendt eier av fargen. En bør lese om fargen merle i andre raser da det har vært helseproblem der. 

Prazsky Krysarík synes å være en relativt sunn rase, men  det er visse sykdommer og problemer noen mindre uvanlig enn andre.

Her kan du lese om de vanligste / viktigste tilstandene som kan påvirker vår rase. Alle er ikke spesifikke for PK, men er god generell informasjon. Sykdommer og defekter kan selvfølgelig påvirke alle raser.


All info på sykdomsiden er hentet fra 
Svensk_Prazsky_krysarik_Klub

Patellaluksasjon

 

Patellaluxation

Vi tror at dette er en relativt vanlig feil hos PK och SPKK vill derfor gi ut info om dette kneleddsproblem.
En patellaluxationstest blir gjort når hunden er ca 1 år, men bør på avelsdyr også utføres senere, feks ved 3 års alder.
Avelsrådet kommer på basis av inkommende statistik ev. og ta fram avelsrekommendationer for å senke antalet hundar med patellaluxation innom rasen.

Patellaluxation er en forflyttning av kneskålen. Det innebærer att kneskålen (patella) kan forflytte seg fra sin normale plass. Den kan flytte seg både utover (lateral luxation) eller innover (medial luxation). Medial luxation er vanligst.

Kneskålen ligger normalt i, og stabiliseres av, "kneledsfåran" som omgis av to  "benåsar". Kneskålen festes opp i den store lårmuskelns sene. Denne sene formidler dragningen fra lårmuskelen till kneskålen till skinnbenet. Nedover fester kneskålen i kneskålsligamentet som forbinder kneskålen med framre kanten på skinnbenet. De ligament som går fra kneskålen till lårbenets bakkant, både på insiden och på utsiden av leddet, er de som uppnår stabilisering i sideledd (se bild 1).

Figur 1. Kneleddets oppbygging sett bakifra (till venstre) och fra siden (till høyre).
Illustration: Lisbeth Karlsson.

 

I den anatomiske beskrivelsen framgår det att kraften formidles fra lårmuskelen via kneskålen till patellarligamentet och videre til skinnbenet. Skinnbenet dras dermed framover, det vil si at kneet rettes ut. Fra stabilitetssynpunkt så er kneskålen helt avhengig av strukturerna rundt (musklene og ligament) og at benaxeln er rett, det vil si at kraftrettningen er helt rett fra lårmuskelen til skinnbenet, i denne bevegelsen. Ved normale forhold så uppstår en kraft som presser in kneskålen mot kneledsfåran. Denne kraften bidrar till stabiliteten i kneledden (se bild 2 & 3).

 

Figur 2.

Quadriceps, den stora lårbensmuskeln, knästräckarmuskeln. Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm  

Figur 3.

Normalt pressas patella (knäskålen) in mot knäledsfåran och bidrar till knäledens stabilitet.

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

 

 

När man talar om benaxeln så utgår man från en fix punkt i anslutning till lårbenshalsen, det vill säga höftleden. Man låter därefter linjen passera knäskålen, vidare genom skenbenet och hasleden för att slutligen avslutas centralt i tassen.
Avsteg eller felaktigheter i denna benaxel innebär att kraftens riktning ändras och att defekter kan uppstå (Bild 4).

Figur 4.

Benaxeln utgår från höftleden. Linjen passerar knäskålen och skenbenet genom hasleden och avslutas i tassen.

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

Patofysiologi (läran om livsfunktionerna under sjukdom) vid patellaluxation:

Det är många samverkande faktorer som leder fram till uppkomsten av tillståndet patellaluxation. Frågan om problemet är ärftligt uppkommer ständigt. Hunden föds vanligtvis med normala knäskålar och problemet är alltså inte medfött. Däremot betraktar vi det som en utvecklings- eller tillväxtstörning där anatomin förändras på ett sätt som leder fram till luxation. Eftersom den anatomiska utformningen styrs av det genetiska arvet, måste man betrakta patellaluxation som en ärftlig defekt. Dock finns det inga entydiga, vetenskapliga genetiska studier som bekräftar detta. Det finns flera teorier och man misstänker att flera gener är involverade.

Frekvensen av patellaluxation varierar mellan raserna och även inom samma ras och linje, vilket skulle tala för en genetisk bakgrund. Naturligtvis kan yttre trauma (skadlig påverkan) ge skador som resulterar i luxation, men det ligger utanför det område som skrivs i denna text. Den primära förändringen vid utveckling av patellaluxation sker anmärkningsvärt nog i höftleden. En förändring av vinkeln mellan lårbenet och lårbenshalsen leder till att dragriktningen för den stora lårmuskeln förändras. Denna förändrade dragriktning kan riktas mot knäledens insida eller utsida. Patella tvingas därmed utåt eller inåt (Figur 5 och 6).

 

 

Figur 5.

Om vinkeln mellan lårbenet och lårbenshalsen ändras, ändras också dragriktningen för stora lårbensmuskeln.

Till vänster ses en normal höftledsvinkel. Illustration:Regiondjursjukhuset Strömsholm

 

Figur 6.

Patofysiologi patellaluxation. Grundorsaken till patellaluxation ligger i höftleden, där vinkeln mellan lårben och lårbenshals förändras.  Överst en normal höftled.

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

 

Sekundära förändringar uppkommer tidigt om luxationen uppstår hos den växande individen. En normal rörelse och ledfunktion är nödvändig för att leden skall utvecklas normalt och för att näringsämnen ska tillföras brosket. Om patella på grund av felaktig dragning belastar brosket och leden asymmetriskt (ojämnt), kan den fortsatta tillväxten och utvecklingen av knäleden påverkas negativt och leden blir missbildad och defekt. Förändringarna sker både på patella och på knäledsfåran med dess ledåsar. De senare kan slitas ned helt eller deformeras. Om processen får fortgå, kan defekterna bli så omfattande att en rekonstruktion inte längre är möjlig. Hos den växande individen är tillväxtzonerna öppna och aktiva. En onormalt ökad belastning på en öppen tillväxtzon minskar tillväxthastigheten och en minskad belastning ökar hastigheten. Detta betyder att om dragriktningen hos lårmuskeln förändras skapas en asymmetrisk (ojämn), högre belastning på ena sidan av knäleden, vilket ger en minskad tillväxthastighet i området och därmed en sned ledyta. Dessutom sker en dragning i underbenets tillväxtzon via knäskålsligamentet, där kraftriktningen är vinkelrät mot zonen. Detta ger en rotation av nedre delen av lårbenet samt av skenbenet. Vid patellaluxation hos den färdigvuxna individen sker mestadels rent mekaniska skador. Ledbrosket påverkas negativt av den asymmetriska (ojämna) belastningen och en skada uppkommer. Skadan kan i en förlängning innebära att brosket slipas ner till underliggande ben. En inflammatorisk reaktion uppstår och en brosknedbrytande process inleds, en så kallad degeneration, vilket leder till artros i leden.

 

Medial patellaluxation:

Vid medial patellaluxation (knäskålsrubbning inåt) är lårmuskelns kraft riktad mot insidan av knäleden. Det leder till en ökad belastning på den inre delen av tillväxtzonen i nedre lårbenet och en minskad belastning på den yttre. Resultatet blir en vinkelbildning i benaxeln med knäleden riktad utåt och en rotation av nedre delen av lårbenet utåt. Dessutom sker en underutveckling av den inre ledåsen (mediala kondylen). Konsekvensen för skenbenet blir att dragningen i knäledsligamentet roterar benet inåt. Som en följd av detta böjs benaxeln, vilket ger en asymmetrisk (ojämn) belastning på tillväxtzonen i skenbenet. Tassen kommer därför att roteras inåt. Hunden blir följaktligen mer och mer hjulbent (Figur 7).

Figur 7.

 

Avvikelse från benaxeln där knäskålen vrids mot knäets insida. Till vänster ses en normal benaxel.

 

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

 

När defekten utvecklas tidigt kan knäledsfåran bli alltför grund vilket ökar instabiliteten i leden. Parallellt sker en underutveckling av ledbrosket (Figur 8 och 9).

Figur 8.

Patellaluxation.

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

Figur 9.

Röntgenbild av patellaluxation.

Illustration:Regiondjursjukhuset Strömsholm

Utvecklingen av sekundära förändringar och hur allvarliga dessa blir, är beroende av hur gammal hunden var när symtom började uppträda och hur länge problemet funnits. Ytterligare ett problem kan uppkomma eftersom knäskålens stabiliserande funktion för knäleden minskar vid luxation. Den ökade belastningen på det främre korsbandet kan orsaka korsbandsskador (Figur 10 och 11).

 

Figur 10.

Röntgenbild av patellaluxation.

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

Figur 11.

Röntgenbild av patellaluxation.

Illustration:Regiondjursjukhuset Strömsholm

Medial patellaluxation förekommer något oftare hos tikar än hos hanar. Och framförallt hos hundar med en vuxenvikt under 10kg.

 

Lateral patellaluxation:

Vid lateral patellaluxation (knäskålsluxation mot knäets utsida) sker i princip det motsatta mot medial luxation. Förändring i höftleden leder till en vinkling inåtav knäleden och en dragriktning av lårmuskeln som ligger på knäledens utsida. De sekundära förändringarna och störningarna i tillväxten motsvarar de som beskrivits för medial luxation, men i detta fall spegelvänt (Figur 12).
 

 

Figur 12.

 

Avvikelse från benaxeln där knäskålen vrids mot knäets utsida. Till vänster ses en normal benaxel.

 

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

Den lateral patellaluxationen förekommer sällsynt hos raser av medelstor storlek. Prognosen vid operation är sämmre än vid medial luxation.

Diagnostik:

I de flesta fall kan diagnosen ställas då man undersöker knäledens stabilitet (genom palpation). Diagnosen bör fastställas så tidigt som möjligt för att undvika följdproblem. Knäledsluxation graderas enligt en skala från grad 0 (normal knäled) till grad 4 (permanent rubbad knäskål). Nivåerna däremellan graderas beroende på om knäskålen kan rubbas respektive återgå i läge spontant. Värdering av sekundära defekter och deformiteter sker också i denna gradering. SKK har infört en tre-gradig skala som ligger till grund för intygsskrivning avseende patellastatus (Figur 13).

Figur 13.

 

Undersökning av patellaluxation.

 

Foto: Regiondjursjukhuset Strömsholm

 

Röntgenundersökning är av värde i samband med diagnostik, eftersom förändringar av benaxeln och rotationer respektive avvikelser i ben och leder kan mätas. Dessutom kan sekundära förändringar (artrosförändringar) påvisas. Röntgenundersökning ger besked om vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Behandling:

Behandling bör utföras så snart diagnosen är ställd. Vanligtvis är kirurgisk behandling nödvändig. Målsättningen ska vara att så tidigt som möjligt korrigera dragriktningen i lårmuskeln och därmed normalisera de krafter som verkar på knäleden. Detta minskar utvecklingen av deformiteter i ben och leder samt möjliggör en normal utveckling av leden. Det förtjänar att påpekasatt sjukdomen är progressiv (tilltagande) och att grava handikapp och funktionsbortfall kan ske för framtiden om problemet förblir obehandlat. Ur kirurgisk synvinkel måste lårmuskelns (sträckarmuskeln) kraftriktning justeras och tillåta en normal knäledsfunktion och framför allt en normal knäskålsfunktion.

I fall av grad 1 till 2 kan ofta en rekonstruktion av mjukdelsvävnad vara tillräcklig, eventuellt i samband med någon typ av stabiliserande konstgjort implantat. Hos fall med grad 3 eller 4 räcker detta oftast inte utan en mera omfattande benrekonstruktion måste ske, ibland med ändring av ligament fäste eller korrigering av benaxlar. I annat fall kommer återfall att ske beroende på att vinklarna fortfarande är felaktiga (Figur 14).

Det är inte OK att para två hundar som båda har grad 2 av PL. (SKK och SJV).

 

Figur 14.

 

Benaxeln kan korrigeras med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp, en korrektionsosteotomi, där ledens vinkel ändras.

 

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

Hos unga individer kan det bli nödvändigt med två operationer, eftersom en slutlig korrektion under vissa omständigheter inte kan göras hos en hund med öppna och aktiva tillväxtzoner utan fara för att skada desamma. Vården efter operation är en kombination av aktiv och passiv rörelseträning i avsikt att under kontrollerade former stimulera till en snabb återhämtning och ledfunktion.

Prognos:

Prognosen är ytterst varierande och måste bedömas från fall till fall. Generellt har hundar med patellaluxation grad 1 och 2 samt medial luxation med lindrig bendeformitet en relativt god prognos. Laterala luxationer är i regel mera svårbedömda och måste därför ges en mera avvaktande prognos liksom medial luxation av grad 3. Luxationer av grad 4 med kraftig bendeformitet har en dålig prognos för ett aktivt, normalt liv. För prognosen är det avgörande hur tidigt i hundens liv som diagnos ställs och behandling inleds. Graden av sekundära förändringar i skelett och leder påverkar också i hög grad prognosen.

Många hundar som har detta "fel" (sjukdom) kan vara helt symptoms fria men kan konstateras vid en undersökning (palpation). Palpation innebär att man undersöker genom att bara använda händerna. I gravare fall uppträder återkommande eller konstant hälta. Om knäskålan är permanent luxerande så får hunden en typisk, knäande gång.


Undersökningens förlopp och resultat:

Vi har enats om en palpatorisk undersökning enligt följande:  Undersökningen bör göras med hunden placerad stående på ett bord. Bakbenet skall vara rakt men inte översträckt. Patella fattas mellan tummen och pekfingret. Rörligheten prövas lateralt och medialt. Om patella kan föras över/utanför rullkam bedöms den som luxerbar. Eventuell sedering bör vara lätt och hänsyn tas till den större slapphet som då eventuellt uppstår. Hunden skall vid bedömningen ha uppnått minst ett års ålder.

Grad 0 normal.

Grad 1 Patella är hypermobil. Den kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge.

Grad 2 Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad.

Grad 3 Knäskålen är permanent luxerad.

 

 

Figur 15.

 

Röntgenbild av kirurgiskt korrigerad patellaluxation.

 

Illustration: Regiondjursjukhuset Strömsholm

Fontanell

Fontanell er en åpning mellom skallens ben. Disse åpningene er vanlige hos spedbarn, derimot har ikke hunder normalt fontanell engang når de er nyfødte. Fontanell er uvanlig hos de fleste raser, men forekommer med høyere frekvens hos dvergraser. Fontanellen sitter oftest mitt oppe på hodet men det kan også forekomme at den sitter mot nakken. Normalt beskytter skallebenet mot støt og slag, men ytre vold mot en fontanell kan overføres direkte på hjernen og gi livstruende skader. Hunderaser med fontanell har også oftere vannhode (hydrovefalus) en andre raser.

Det anbefales ikke å avle på en voksen hund som har en åpen fontanell.

Bittfeil

Tandstatus hos vuxen hund och valp

 




En PK ska ha saxbett, här ser man skillnaden mellan olika sorters bett:



En normal hunds permanente bitt inneholder med andre ord sammenlagt 42 tenner, 20(6+2+8+4) i overkjeven og 22(6+2+8+6) i underkjeven.

Fremre delen av den det permanente bitter hos en voksen hund har seks fortenner (inciviser) og to hjørnetenner (canintenner) i både under- og overkjeve. Deretter følger kinntennene som nummereres forfra. På hver side finnes de første fire fremre kinntennene (premolarer, p1-p4). Bak dem sitter de bakre kinntennene (molarer, m1-m3), to i overkjeven og tre i underkjeven. Et komplett bitt inneholder altså tjue tenner i overkjeven, og tjueto tenner i underkjeven, totalt førtito tenner.

Hos små valper (med melketenner) finnes samtlige fremtenner og hjørnetenner og de tre bakre premolarerne (p2-p4). En valp har altså fjorten tenner i vært kinn (6+2+6), sammenlagt 28 tenner. En valp som mangler en viss melketann kan, men må ikke, mangle samme tann i det permanente bittet.

Da PK nesten alltid mangler M3 regnes altså en PK valp med 26 tenner som "fulltannet".

Incisiver (I1-I3)
Incisivene er de fremre tennene, de som sitter mellom Canis. En hund skal normalt ha 4 stk av hver incisiv. Med andre ord to L1 nede og to L1 oppe, dvs. 4 stk. L1 er de midterste tennene, L3 er de som sitter nærmest Canis. Totalt har hunden 12 incisiver.                                                                       

Canis (C)
Canis kalles på hverdags språk for ”huggtenner” eller "kanintenner". Normalt har en hund fire stykker canis, to oppe og to nede.

Premolarer (P1-P4)
Normalt har en hund fire premolarer, dvs. 2 av hver premolar i overkjeven og to av hver i underkjeven. Premolarerne ligger mellom Canis og Molarerne. ( Pre = før, "før molarerne")

P1: Er de tennene som en fullvoksen hund oftest mangler. .

Molarer (M1-M3)
Normalt har en hund fire stk av M1 og M2, og to stk M3. M3 finnes bare i underkjeven. Molarerne sitter lengst bak i munnen på hunden, dvs. kinntennene. Totalt skal hunden ha 10 molarer.

Persisterende melketenner
Roten og kronen til en melketann skal erstattes når den permanente tannen anlegges og når roten løsner ramler tannen ut. Den permanente tannen trykker på under fra. Ved 6 måneders alder skal valpen ha felt alle melketenner, og ha erstattet dem med permanente tenner. Det kommer nye kinntenner, to premolarer og alle molarerne. Om melketennene ikke faller ut ved normalt tidspunkt kalles det persisterende.
Oppstår dette problemet med din valp, konsulter med veterinær om tenner bør trekkes. Dette er ganske vanlig på miniatyrhunder.


Tannfeil på TR -hva er normalt og hva godkjennes på en avls vurdering?

I1-I3
Det er relativt vanlig at noen incisiver mangler hos en TR.
Ved avls vurdering gjelder følgende:
Mangel av 1 stk oppe og/eller nede er godkjent.
Mangel av to stk oppe og/eller nede innebærer en større feil og individet kan risikere å ikke gå igjennom, men om individet har andre gode fordeler som kan bidra positivt til avlen, kan hunden godkjennes.

Canis
Disse tennene mangles som regel ikke, og det er et krav at alle canistennene finnes ved avls vurdering. Det må være de "voksne" hjørnetennene, ikke valpetenner. Det skal finnes fire stykker, to oppe og to nede. Det har forekommet at en hund har blitt godkjent uten en hjørnetann.

P1-P4
Mangel av noen premolarer er den vanligste tannfeilen hos TR.
Ved avls vurdering gjelder følgende:
Mangel av flere P1-P3 er godkjent. Det registreres, men sees ikke på som en stor feil.
Mangel av P4 er diskvalifiserende, og hunden godkjennes ikke for avl (har forekommet ved andre store fordeler).

M1-M3
Ved avls vurdering gjelder følgende:
M1 - kan mangle i overkjeven, men ikke i underkjeven.
M2 - kan mangle i overkjeven, men bør finnes i underkjeven (kan godkjennes uten).
M3 - Mangles nesten alltid hos PK.

Bittfeil er relativt uvanlig hos TR. De skal ha et saksebitt, men iblant kan det fødes individer med et annet bitt. Grove over- eller underbitt kan gi problemer for hunden, og er ikke ønskelig.

 

Tannstein/tannløsning

 

Tandsten/tandlossning

Det är en utbredd missuppfattning att naturen har ordnat det så vist att hundar och katter inte råkar ut för tand- och munproblem som vi människor.
Vid hälsokontroller i USA beträffande katters tandhälsa delades katterna in i tre grupper. Grupp I omfattade katter från 0-7 år, grupp II 7-10 år och grupp III 10-25 år. Resultaten visade att i grupp II och grupp III hade så gott som alla katter någon form av problem med tänderna. I grupp I var endast 34 procent av katterna helt besvärsfria.
Tandsten och tandlossning är lika vanligt hos hundar som katter. Det är viktigt att vi känner till det så att inte djuren har ont och lider för att vi är okunniga.
Tandsten är ett stort problem hos både hund och katt framför allt hos äldre djur. Hos hundar är det småraser som drabbas värst men tandsten förekommer hos alla raser i någon omfattning.

Dålig andedräkt
Vanligt är att hundens eller kattens dåliga andedräkt avslöjar att den har tandsten och kanske så långt framskriden tandlossning att flera tänder inte kan räddas. Även utekatter drabbas av tandsten, trots att de lever ett mer "naturligt" liv.

Tandsten och plack

Plack
Plack är det klibbiga, tunna lagret av bakterier och matrester som ständigt bildas i munnen. Om de första mjuka beläggningarna ligger kvar kommer de så småningom att förkalkas och hårdna till tandsten.

Tandsten
Tandstenen lägger sig som en gulbrun beläggning på tanden vid tandköttsranden. Sammansättningen av saliven påverkar bildningen av tandsten och det kan till viss del vara ärftligt.
Ovanför tandköttskanten bildas tandsten genom att mineraler i saliven fälls ut på tanden. Under tandköttsranden ser tandstenen mörkare ut i färgen beroende på färgavlagringar från småblödningar i tandköttet.

Den onda cirkeln
I tandsten stormtrivs bakterier. Gifter från bakterierna retar upp vävnaden och benet drar sig undan. Sakta blir fickan djupare och en ond cirkel har startat. Nu finns det plats för mer tandsten och fler bakterier. I slutskedet, när nästan allt ben försvunnit, börjar tanden bli lösare och infektionen är nu så stor att svullnad och värk börjar bli allt vanligare. En obehandlad tand med djupa fickor betraktas snart som ett främmande föremål utav kroppen. Så småningom stöts tanden ut och lossnar.

Tandlossningssjukdom
Obehandlad tandsten kan orsaka skador i tandens fäste som leder till tandlossning, så kallad parodontit. I samband med tandköttssvullnaden vid inflammation i tandköttet (gingivit) fördjupas tandköttsfickan. Bakteriebeläggningarna utbreder sig nedåt i tandköttsfickan och bindvävsfibrer i fickans botten löses upp. Tandköttsfickorna blir därmed ännu djupare och bakteriebeläggningarna får möjlighet att växa ytterligare nedåt rotytan. Beläggningarna mineraliseras till tandsten och inflammationsprocessen påskyndas.
Rothinnans trådar börjar nu förstöras på grund av inflammationen och käkbenet löses upp. Fortsatt fördjupning av tandköttsfickan sker i takt med plackets tillväxt och upplösning av rothinna och käkben. Tanden blir till slut lös.
Tandlossning är ett sent symtom i sjukdomsbilden. Tecken på utvecklad parodontit kan vara att tänderna flyttar sig eller är lösa. Spontana blödningar i tandkött, varbildning, bölder, fistlar och illaluktande andedräkt hör också till sjukdomsbilden. Parodontit kan betraktas som en kronisk sjukdom med ett smygande förlopp. Ofta pågår den under en lång tid utan att ge några påtagliga symtom.

Komplikationer
Tandköttsinflammationer med efterföljande tandlossning är en vanlig följd av kraftig tandstensbildning. Tandsten, svullet och blödande tandkött, trasiga tänder och andra sjukdomstillstånd i tandköttet ger ofta diarré. De bakterier som frodas i tandfickor och angripna tänder, speciellt tandroten, vandrar ner i matsmältningskanalen. Hos framförallt äldre hundar är det inte helt ovanligt att infektionerna också letar sig vidare upp i tandrötterna och orsakar så kallade rotspetsbölder. Dessa är plågsamma, ger svullnader i ansiktet och ofta har djuret slutat äta helt och fått feber. Kraftig tandstensbildning försämrar djurets livskvalitet i mycket hög grad. Djuret går omkring med obehagskänsla eller smärta från munregionen och äter ofta sämre. Dålig tandstatus bäddar ofta för andra sekundära infektioner.
I allvarliga fall kan en infekterad tand sprida blodförgiftning som kan förorsaka hjärtsäcksinflammation. Detta tillstånd kan utan behandling i tid förorsaka dödsfall.
 

Förebyggande vård
Tag för vana att varje vecka titta över hunden eller kattens tänder. Djuret vänjer sig då vid att visa upp sin mun och man kan tidigt upptäcka förändringar.Plack bildas på tanden när tanden inte får tillräcklig motion eller den rengöring som behöves. När placket sedan förkalkas bildas tandsten. Denna förekommer framför allt i tandköttskanten och på de bakre tänderna. Plack går att borsta bort eller hålla borta genom att hunden tuggar på ben eller annat som motionerar tänder och tandkött. Om hunden får dålig andedräkt beror detta i de flesta fall på tandsten och tandköttinflammation. När placket väl förkalkats och blivit till tandsten går den inte längre att borsta bort. Den måste då i många fall tas bort av veterinär med hjälp av ultraljud i narkos.
Komplettera gärna den förebyggande behandlingen med någon typ av tuggmotion (riktiga ben, ej tuggknutar av skinn el. dylikt) och PlaqueOff Animal för att hålla tänder och tandkött i trim. I samband med djurets årliga vaccination bör man be sin veterinär titta över tänderna.


Kryptorisme

Kryptorkism forekommer ibland hos TR. Dette betyr at den ene eller begge testiklene ikke ligger på plass i pungen.  Om begge testiklene mangler ved voksen alder er hunden steril  om den ene mangler så er vanligvis hunden fertil men ikke stillbar på utstilling. At en hannhund har testiklene nede ved 8 ukers alder betyr ikke at de alltid kommer til å finnes nede i pungen. Det er en mulighet for at hannhundens testikler dras opp igjen. Trangt bekken og trange kanaler er vanlig hos rasen og kan forårsake at testiklene ikke vandrer ned ordentlig, men trekkes opp igjen. Om man skaffer seg en hannhund så kan man massere den. De fleste TR-hanner har begge testiklene på plass helt normalt allerede før 8-12 ukers alder eller litt senere men det kan være litt vanskelig å kjenne de så tidlig. De fleste har heller aldri problemer med at de drar seg tilbake igjen.

Rennende øyne

Rennende øyne er et ganske vanlig problem hos TR, de blir ikke dårlige av dette.
Med å vaske rundt øynene med litt vann iblant så kan man motvirke eventuell irritasjon.
Væsken skal være klar i fargen. Gulaktig væske som et klissete er ikke normalt og veterinær bør konsulteres.


Det finnes ingen andre kjente øyeproblem hos TR.

Pelsproblemer/pelsavfall

Dårlig pelskvalitet og pelsavfall er dessverre et problem i rasen. Det kommer ikke opp hos alle individer men er ganske vanlig hos sort og tan. Oftest kan man ser det på unge individer når de bytter fra valpe pels til voksen pels og når de bytter tenner. Pelsavfall kan forekomme også hos voksne individer, da spesielt på vinteren. Oftest kommer det av for lite sol og frisk ute luft, folk er for forsiktige med å la hundene sine være ute på tur om vinteren. Bruk evt. en ullgenser på dem el. lig å la de få litt varme inni jakken om dere blir stående stille. En hund har behov for å komme ut i den friske luften og være ute i lyset selv under vinterhalvåret. Huden behøver UV-strålene som gjør at viktige vitaminer lettere tas opp.

De vanligste delene av kroppen som en TR mister pels på er hodet, ørene, halsen og magen. De kan også miste pels på ørene om de forfryser.

Selvsagt kan pelsavfall også komme av f.eks., dårlig for, vitaminmangel, nedsatt immun forsvar, hudsykdommer, m.m.


Tips:
  • Ge din PK bra foder och vitaminer (ev. olja med tillskott av omega3 och 6, finns speciella oljor för hundar att tillsätta i maten)
  • Se till att få ut din PK i solen så ofta som du kan
  • Mjuka upp öronen med Helosansalva i förebyggande syfte under vinterhalvåret om det är extremt kallt.
  • HOKAMIX tilskudd og olje (se under)

 

Hokamix tilskudd/olje

Dett er et tilskudd som vi er meget fornøyde med. PK kan ofte ha tynn pels og må ha et tilskudd av vitaminer og mineraler. Spesielt vinterstid. Da er HOKAMIX FORTE (pulver) og HOKAMIX SKIN AND SHINE OLJE å anbefale. Gjerne hele året. Dette kan bestilles på Handlers.noI oljen er det også tilsatt omega 3 og 6 og det er nødvendig for å få en så fin pels som mulig på PK. Disse produktene er også gode for ledd og kropp, ellers eksem, kløe osv.

HOKAMIX SKIN AND SHINE OLJE:
HOKAMIX – Skin & Shine er et produkt laget av kaldpressede afrikanske og amerikanske nøtter som har et spesielt høyt innhold av flerumettende essensielle fettsyrer fra Omega 3 og Omega 6 – gruppene.

Essensielle fettsyrer er fettsyrer som kroppen ikke er i stand til å produsere selv, derfor bør de gis som et supplement til fôr.

Komplette fullfôr i Premium-klassen inneholder i våre dager de fleste av disse essensielle fettsyrene, men av og til kan det være nødvendig med et tilskudd for å få en optimal hud og pelskvalitet.
Hvis hunden ikke får i seg tilstrekkelig av disse essensielle fettsyrene kan det etter en tid føre til problemer med hud og pels.
Tørr, skjellaktig hud, kraftig røyting og kløe er noen av tegnene på at hunden trenger et tilskudd.

Omega 3 og Omega 6 fettsyrer er av stor betydning for en sunn hud og pels. De sørger for en skinnende blank pels og minimerer tørr hud.

Omega 3 fettsyrer som inneholder Alfa-linolensyre, EPA og DHA har en gunstig innvirking på allergier, eksem, psoriasis, immunforsvar, blodomløp samt at de forebygger uønsket celledeling.

Omega 6 fettsyrer som inneholder linolsyre og gammalinolsyre har en positiv effekt på tørr, flassende og irritert hud, hårvekst , allergier, tretthetssymptomer, utholdenhet, sinnstilstand, aggressivitet samt dehydrering .

Med HOKAMIX – Skin & Shine supplerer du med disse essensielle fettsyrene i en rett og optimal sammensetning og på grunn av den høye kvaliteten unngår du dårlig mage og diarre.

Takket være den spesielle aluminiumsemballasjen med dispenserpumpen unngår man at produket kommer i kontakt med sollys og luft. Slik holder den gode kvaliteten seg lenger og man er sikret en optimal virkning av produktet gjennom lang tid.

På grunn av sin vegetabilske sammensetning er HOKAMIX – Skin & Shine velegnet til hunder, katter og gnagere.

Oljen har en høy smakelighet og skal doseres direkte på fôret.


Bruksområder:

• Alle problemer med tørr, flassende hud og matt pels
• Velegnet til langhårsraser
• Gjenoppretting av huden og pelsens glans og kvalitet
• Eldre hunder med lang pels

Fordeler:

• Høyt innhold av virksomme Omega 3 og Omega 6 fettsyrer fra bl.a kaldpressede nøtter
• Hurtig resultat, ofte i løpet av en uke, takke være innholdet av Omega 3 fettsyrer.
• Høyt opptak
• Ingen risiko for diarre
• Lekker smak som de fleste hunder elsker
• Ingen risiko for overdosering
• Lang holdbarhet uten forringet kvalitet, minst 2 år
• Perfekt i kombinasjon med andre HOKAMIX – produkter, og kan gi et hurtigere resultat brukt på denne måten.

Analyse:

Råfett: 97%
Råprotein: 0%
Råfiber: 0%
Råaske: 0%

Tilsatte vitaminer:

Vitamin A: 20.000 IE
Vitamin D3: 2.500 IE
Vitamin E: 150 IE

Dosering:


1 pump = 2 ml

Gnagere: 1 ml
Små hunder og katter: 2 ml pr dag
Mellomstore hunder: 5 ml pr dag
Store hunder : 7 ml pr dag

Pakningsstørrelser:

250 ml og 1000 ml


HOKAMIX FORTE (PULVER):
Til bruk ved alvorlige og hardnakkede hud- og pelsproblemer.

Et enda mer kraftfullt HOKAMIX produkt til bruk ved:

• Kløe
• Ekstrem røyting
• Eksem
• Allergier
• Hårløse flekker

Den spesielle kraftfulle sammensetningen av HOKAMIX Forte skyldes tilsetningen av en havalge. Dette er en encellet mikroorganisme, en av klodens mest primitive, minste og eldste planter, som fremmer frigjøring og nedbryting av avfallsstoffer i kroppen.

HOKAMIX Forte gir utmerkede resultater spesielt i tilfeller ved tøffe og langvarige hud- og pelsproblemer.

I slike tilfeller anbefales det du også gir HOKAMIX Skin & Shine i en kombinasjon med Forte for et optimalt resultat.

Fordeler:
• Støtter kroppens avgiftningsprosess
• Støtter bloddannelse
• Støtter dannelse av nytt vev
• Fremmer sårheling
• Fremmer dannelse av nytt hudvev

HOKAMIX Forte er et fullverdig naturprodukt som inneholder:
Mineraler: kalsium, Fosfor, Magnesium, Natrium
Aminosyrer: Methionin, Lysin, Cystin
Sporelementer: Jod, Jern, Zink, Kobber, Selen, Mangan, Krom, Kalsium
Vitaminer: Carotin Pro vit A, D3, E, C, B1 Thiamin, B2

Dosering:
Valper fra 3 ukers alder: 1 gram pr kg kroppsvekt daglig, max 15 gram.
Små hunder fra 0 – 15 kg: 1 gram pr kilo kroppsvekt daglig
Hunder fra 15 – 50 kg: 15 gram daglig
Hunder fra 50 kg: 20 – 25 gram daglig

Husk å gi dobbel dose de 4 første ukene.

Måleskje følger med.

Pakningsstørrelser:
300gr, 750 gr og 1,5 kg

Demodex

Demodex/Demodikos

Demodex
Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Vissa hundar kan få symtom av demodex och sjukdomen kvalstret orsakar kallas demodikos. Olika meningar råder kring sjukdomens ev. ärftlighet. På SKKs initiativ har företrädare för olika uppfattningar om demodikos samlats och diskuterat situationen på ett konstruktivt sätt. Diskussionen har lett till att en arbetsgrupp bildats. Gruppen har kommit överens om att starta ett forskningsprojekt med syfte att försöka kartlägga den genetiska bakgrunden till varför vissa hundar drabbas av allvarlig och utbredd form av demodikos. Arbetsgruppen består av Kerstin Bergvall, Åke Hedhammar, Berndt Klingeborn, Berit Wallin Håkansson och Susanne Åhman.

Fram till dess mer kunskap finns hänvisas till följande uttalande av SKK:s Avelskommitté från år 2002:
När det gäller avel på djur med demodikos finns både nationella och internationella riktlinjer angående restriktiv användning av sådana djur. Vad gäller demodikos inom en specifik ras måste det bli en avvägningsfråga hur man skall hantera de olika typerna av sjukdomen. Inom det pågående projektet Rasspecifika avelsstrategier bör en kartläggning av nuläget i rasen tjäna som underlag för diskussion om lämplig nivå av bekämpning.
 

Äldre informationstext om demodex:

Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Normalt finns en mindre mängd demodex-kvalster i hårsäckarna på helt friska hundar. Även hos friska människor finns en variant av kvalstret, Demodex folliculorum, som lever i hårsäckar och talgkörtlar.

Hos en hund med friskt immunförsvar ger kvalstret vanligen inga symtom. Däremot kan individer med nedsatt immunförsvar, framför allt hundar med en rubbning i T-lymfocyterna (en typ av vita blodkroppar) få symtom som kan vara antingen lokala eller generella. Sjukdom orsakad av Demodex kallas demodikos.

De lokala symtomen består av lokal hårlöshet i form av små runda fläckar utan inflammatorisk reaktion. Fläckarna förekommer särskilt i ansiktet. Spontan självläkning sker ofta men det förekommer också kroniska förlopp och även att reaktionen övergår i en kronisk inflammation och, som följdsjukdom, en infektion i huden.

Hundar som står på lång kortisonbehandling eller som har en sjukdom med förhöjda nivåer av kortison i blodet (Cushings sjukdom) löper ökad risk för demodikos genom' att kortisonet hämmar T-lymfocyterna - se ovan.

Demodikos ses oftare i vissa raser såsom boxer, clumber spaniel, dobermann, schäfer, skotsk terrier och whippet. En sjuklig förändring på ärftlig basis anses ligga bakom ett flertal av de rasbundna fallen. Genom utsortering av hundar med demodikos ur avelsprogrammen kan man minska förekomsten av sjukdomen.

Blodsukker

Lavt blodsukker kan innebære døden for en hund uansett rase, størrelse eller alder. Det er oftest hos små raser eller hardt arbeidende raser med lite fett. Man kan ibland se at en hund har lavt blodsokker. De tydeligste tegnene er bla, ustødig gange, slappe, trøtte øyne, pipete, munnfråde, dårlig almenntilstand. Du kjenner normal allmenn tilstand på hunden din så reager om disse symptomene utvikler seg da hunden kan bli veldig syk innen kort tid, 1 time. Utgangen kan være at hunden besvimer, går i koma, få hjerneskade og kan så dø eller måtte avlives.

Ser du disse symptomene så gi hunden noe sukkerholdig, f.eks. ta litt honning inn i gommen eller gi druesukker evt. en sukkerlake blanding inn i munnen og kontakt veterinær.

Veskebalanse

Disse hundene er små og kan bli fort dehydrerte, over opphetet eller nedkjølt. Bruk sunn fornuft ved veldig varmt eller veldig kaldt vær og ved reiser.

Allergier

En liten hund kan raskt bli påvirket av stoffer den ikke tåler da kroppsvekten er lav kan konsentrasjon av allergener bli høy i den lille kroppen. Det kan være lurt å ha kortisontabeletter for hånden ved f.eks., vepsestikk, ormebitt, reaksjoner på vaksiner eller andre ting hunden kan reagere kraftig på. Ta alltid kontakt med veterinær en gang for mye enn en gang for lite....

Hengende/myke ører

Dette er en klassisk feil i rasen. Mange individer har myke ører, dette behøver ikke bety at ørnene ligger tett mot hodet men at de helt enkelt bare har myk brusk. På et flertall individer kan man se tippende øreflipper, da står ørene opp men øverste del av øret peker nedover.  Denne variant er ok men det ønskelige øret ifg standarden skal stå opp. Det er også individer som har hengeører som ligger helt flatt inntil hodet hele veien, det regnes som en feil.

Valper har myke ører som reiser seg litt opp og faller litt ned for så å stabilisere seg i ung voksen alder.

Noen forsøker å teipe opp ørene på valper og ung hunder når brusken skal styrkes for å få ørene til å stå opp.

VelkStille løpetid

"Stille løpetid" er relativt vanlig hos rasen TR. Å vite om tispen har løpetid kan være veldig vanskelig om hun ikke blør. Da må man følge med på om tispens vulva svulmer opp og se om hun forandrer personlighet, temperament eller oppførsel. Den sikreste måten er å se hvordan hun reagerer i selskap med en hann hund som er i kjønnsmoden alder. Obs om det bor tispe og hann hund i samme hus for tjuvparring.
Vendelin Domi-No Fedar/Conan

Skriv en kommentar: (Klikk her)

123hjemmeside.no
Antall tegn tilbake: 160
OK Sender...

ANNE NYSTRØM | Svar 02.07.2010 22.32

Gratulerer så fin

Se alle kommentarer

| Svar

Nyeste kommentarer

17.02 | 23:40

hej från Anuska. Har det gott här i Sverige. Sover i mattes säng var natt.

...
27.02 | 11:00

Hei Randi :) Vi har avsluttet avl og oppdrett på Dverg Pinsche og Toy Terrier. Vi har jevnlig kull på Prazsky Krysarik (Tsjekkisk Rottehund) :)
MVH
Inger Alice

...
25.02 | 18:14

Hei! Kan ikke se noe om at dere har hatt kull siden juni 2014, men dette kan vel umulig stemme?? Vurderer å skaffe meg en DP eller toy puddel. Info please?

...
19.11 | 01:22

Black Divine`s Speedy Gonzales er en inteessant gutt . Lurer også på om du evt har til salgs en annen hann PK, eldre/voksen? Helst korthåret. Black/tan...

...
Du liker denne siden